Onsdag 21 December

Idag har det varit fullt upp sedan 5.30 då var det Lillebror som vaknade och väckte resten av huset. Jag passade på att göra lite smakportioner. Det blev Palsernacksmos, Potatismos och Basilikaolja. Koka rotfrukterna och mixa med smör och kokspad. Mixa basilikablad med olivolja och rapsolja.

Sedan var det dags för mer julmat. Lite varje dag. Först gjorde jag majonäs som jag ska ha till waldorfsallad, rödbetssallad och ägghalvor. 7 äggulor, vitvinsvinäger, limesaft, s&p, senap, vispa, droppa i olja tills den blir tjock som majonäs.

Jag gjorde en Grönsakspaté för att det inte bara ska bli sovel på julbordet. Koka 750 g morötter, 1 gul lök, 1 vitlöksklyfta. Mixa. Ha i 4 ägg, 1 msk potatismjöl, s&p, 1 dl kelda. Smörj en limpform, ha i smeten och peta i paprika och minimajs. Lägg på folie. Stick hål i folien kör på 175 grader i 70 minuter. Stjälp upp.

Jag märker att jag saknar att jobba i kök, mitt nuvarande jobb är helt klart ett nedköp, men det är en annan historia. Jag griljerade julskinkan. Vispa ihop 1 ägg med 2 msk grovkornig stark senap med honung, 1 msk dijon, 1 tsk farinsocker. Bre över skinkan(utan svål). Blanda sesamfrön och ströbröd och tryck dit. Kör i ugnen på 200 grader ca 20 minuter.

Till middag gjorde jag Kycklingfilé med Risotto. Fräs scharlottenlök och avorioris. Häll på vitt vin och grönsaksbuljong. Koka ca 20 minuter och riv ner parmesanost, s&p. Blanda soya, olja, salladskrydda, s&p. Bre över kycklingen, Kör på 200 grader ca 20 minuter.

Sen kan jag inte låta bli att kommentera en artikel i Aftonbladet.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14108573.ab

När jag fick mina två barn valde jag att få dem med kejsarsnitt. Ett val som man har rätt till om man tolkar lagen så. (Man har rätt till medbestämmande) Många har undrat varför, några tycker det är självklart, andra har talat om för mig att riktiga kvinnor föder vanlig väg(ja, faktiskt). Andra har mer än gärna berättat att deras barn minsann ploppade ut bara så där, inga konstigheter.
Vad andra har gjort för val är inget jag lägger mig i. Jag är bara glad över att jag fick göra det som kändes rätt för mig. Jag är oerhört tacksam för att jag lever på 2000-talet och för att jag bor i Stockholmslän, där jag har träffat många proffsiga barnmorskor och läkare på vägen.

Jag kan inte med ord förklara vad jag känner och tycker om läkaren i artikeln, jag bara grät när jag läste den. Där besannas och beskrivs det absolut värsta senariot och min största marddröm inför en "vanlig förlossning" En total avsaknad av egen KONTROLL. Hade kvinnan fått välja där och då eller hade läkaren inte varit så jävla trångsynt så hade de snittat henne och de hade haft sitt barn idag. Det bara bubblar i mig av känslor efter att ha läst detta och så kan jag inte uttrycka mig som jag vill. Frustrerande. Och för de som fick gå igenom detta ännu mer frustrerande.